Tibetansk spaniel tillhör den
familj av orientaliska
småhundar som utvecklades i stora
delar av Centralasien.
Rasens kusiner är pekingese, shih
tzu, lhasa apso,
tibetansk terrier och japanese chin.
I likhet med sin nära släkting lhasa apso, har tibetansk
spaniel under
århundraden fötts upp i
tibetanska kloster.
Historik:
Tibets
klosterinvånare höll dessa små hundar som sällskap och trivselskapare.
Inte
minst gjorde de små fyrbenta god nytta som mobila larmcentraler.
Rasen
har utvecklat en skarp syn och hörsel samt förmågan att uppfatta föremål på
långt avstånd. För dessa förträffliga egenskapers skull blev de små
tempelhundarna högt skattade. Fortfarande trivs en tibetansk spaniel med att hålla
uppsikt över omgivningen från någon högt belägen plats.
Tempelhunden
hade en religiös/mytologisk betydelse som den levande sinnebilden för Buddhas
heliga lejon. Frånvaron av en levande modell och en stark önskan att kunna
identifiera Buddhalejonet, gjorde att man snart accepterade de allmänt förekommande
små hundarna som denna viktiga symbol. Under slutet av 1800-talet kom tibetansk
spaniel till Europa. 1934 bildades ”The Tibetan Breeds Association” och de
fyra tibetanska raserna fick separata rasstandards
och klasser på utställning.
Till
Sverige kom tibetansk spaniel 1955. den reintroducerades 1964 och är nu en av
de mest omtyckta raserna, såväl som sällskap som på utställning.
Helhetsintrycket
ska vara en
glad och självmedveten hund som är intelligent och noga med sin integritet. En
tibetansk spaniel ser välbalanserad ut – hela hunden ska ge ett intryck av
harmoni och självkänsla.
Huvudet
ska vara litet
i förhållande till kroppen, skallen lätt välvd, nospartiet medellångt och
trubbigt med fyllda noskuddar.
Ögonen
är
medelstora, mörkt bruna, ovala och uttrycksfulla.
Öronen
är av
medelstorlek, hängande och ganska högt ansatta. Bettet är omvänt saxbett.
Kroppen
ska vara rektangulär med djup bröstkorg och rak rygg. Halsen är måttligt
kort.
Benstommen
är medelkraftig, frambenen lätt böjda, bakbenen välutvecklade, tassarna är
nätta och välformade har tassar.
Svansen
är högt
ansatt, försedd med riklig plym och bäres i rörelse i en glad båge över
ryggen.
Pälsen
är dubbel, av silkeslen struktur, slät i ansiktet och på framsidan av
benen. Lagom lång på kroppen, Välbefransade öron och frambenens baksidor. Välpälsad
svans och byxor.
Alla
färger och kombinationer av färg är tillåtna. Mankhöjd ca: 25,5 cm.